Tilda - Emma av Jane Austen

Jag kan inte tala om bokens slut än, inte heller om jag gillade boken eller inte, för problemet med böcker även om man snart läst ut dem eller om man har kunnat gissa sig till bokens slut genom hela boken så kan man aldrig veta när The End kommer. Man kan inte heller avgöra hur de exakta orden i slut frasen ska vara. Om man inte är som jag och alltid läser sista sidan först, jag vet att för vissa kan det låta konstigt, men för andra alldeles självklart.
 Fråga mig inte varför jag gör det, det är bara så jag vet om böcker är bra eller dåliga, men jag känner också genom hela boken att det blir som ett mysterium om vad som händer i boken som sedan leder till slutet, men oftast så sker händelserna sidorna före slutet, men det är ändå kul att gissa och undra genom hela boken vad som kommer att hända som gör att allt förändras, som det i vissa böcker kan göra.


Nu tänkte jag skriva lite om min bok och inte bara om mina tankar utan tankarna i och kring boken.
Min bok är ingen beskrivande bok utan det är en bok som handlar om tankar.
Händelserna i boken kan ibland beskrivas med många olika medvetanden samtidigt och kan ibland berätta om vad personen ifråga har gjort under den händelse eller den tid där händelsen inträffade.
Jag tycker att det är intressant och roligt att få ta del av så många medvetande och tankar.
Vad det gäller beskrivningen av personer och miljö så finns det inte mycket att skriva. Jane Austen brukar inte så ofta skriva mycket om något annat än tankarna hos individerna. ibland så skrivs det om hur personer ser ut, talar eller beter sig. Men en sak som Jane Austen är väldigt bra på att skriva om är känslor. Hon kan skriva hela sidor med nästan ingen dialog alls utan bara känslor. Hela boken handlar egentligen inte så mycket om tankar utan mest om känslor.

En sak jag som jag inte förstår att när man i böckerna talar om att man kan läsa känslor i människors ögon, på de jag har känt i hela mitt liv är det lätt att läsa ut känslorna i deras ansikten detta gäller även för människor jag inte har känt så länge. Så jag kan inte alls relatera när de säger t.ex. "Jag kunde se smärtan i hans ögon", antingen är det jag som är en dålig läsare eller så är det uttrycket en fantasi om tankar som man förmedlar till ögonen.


Det var mina tankar för idag om boken Emma skriven av Jane Austen.


Av: Tilda Pettersson 7n