Mina tankar om "En ö i havet" t.o.m kapitel 5 - Emma

a) Jag tänker att Steffi slängde brevet för att hon inte ville göra sina föräldrar mer oroliga än de redan var. Jag tror att det var den första gången på länge som Steffi fick uttrycka sina känslor och därför kom allt ut på en gång i brevet. Hon kände nog efteråt att det skulle bli för mycket för hennes föräldrar att höra och ta till sig.
Därför slängde hon brevet och skrev ett nytt som inte höll sig riktigt till sanningen, hon ville att hennes föräldrar skulle tro att de hade det bra och var i säkerhet.
Jag förstår hennes tanke att lugna sina föräldrar, men själv skulle jag försökt hitta en balans mellan  brevens innehåll och budskap och berätta sanningen men inte göra föräldrarna oroliga.

Brevet

Kära mamma och pappa,

Vi har nu kommit fram till Sverige. Vi åkte som planerat tåg fram till Göteborg, men sedan så fick bara jag och Nelli av alla barn, följa med en båt som åkte långt ut i havet till en liten ö. Vi är i säkerhet, men får inte bo i samma familj.
Som tur är får Nelli bo hos en snäll tant som heter Alma. Alma har två egna barn som jag hoppas Nelli snart blir vän med. Själv bor jag i en liten stuga inte så långt ifrån Nelli, med tant Märta. Som sagt bor jag och Nelli ganska nära varandra, så vi kan ses ibland på dagarna.
Jag hoppas att vi snart kan ses igen i Amsterdam och resa tillsammans till Amerika.

Jag saknar er så oerhört mycket och skriver snart och berättar mera!

Er Steffi


b) Jag har valt att berätta om mina tankar om Nelli som är Steffis lillasyster, eftersom hon är med mycket i boken, men inte huvudpersonen och man vet inte så mycket om henne ännu. Nelli är en lillasyster som frågar mycket och vill ha svar. Jag tror att hon med alla frågor vill skapa sig en trygghet eftersom hon saknar sin mamma och pappa och sitt tidigare liv. Hennes frågor kring Sverige och vad man kan göra där känns som ett sätt att fly verkligheten, nästan som att hon är på utflykt eller semester.

Jag tror att man kommer få veta mer om Nelli och förstå hur hon tänker och hennes perspektiv längre fram i boken. Det ska bli spännande. Nelli har det lättare än Steffi, dels för att hon är mindre och inte förstår lika mycket och inte har samma ansvar och dels för att hon hamnat i en bättre familj och därmed har lättare att anpassa sig till sitt nya liv. Men samtidigt så är hon beroende av Steffi och man vet ännu inte hur stark hon är och vad som kommer att hända henne framöver. På något sätt känner jag mig mer orolig för hennes framtid än för Steffis, kanske för att hon verkar så liten men kanske också för att hon verkar tro att detta bara kommer ta några månader, då jag tror det blir en längre historia.

Emma