torsdag 8 oktober 2015

En ö i havet-Lisen

a) Jag har valt Nellie för att det känns som att det låter som att hon kommer få ett lättare liv än Steffie men på ett annat sätt inte. I början av boken ställde hon massa frågor till Steffi om hur det skulle bli och om det skulle finnas ett stort piano osv. Det kanske många kopplar till att Nellie är nyfiken men jag kopplar nyfikenhet till lycka och i detta fall finner jag ingen lycka. Jag tror istället att Nellie  bara är rädd för att starta ett nytt liv, även fast jag inte riktigt tror hon vet varför de har sådana omständigheter. Jag tror bara att Nellie vill leva ett liv likt sit "förra". Jag skulle tycka det var kul om boken framöver skulle handla lite mer om Nellie ur hennes perspektiv, med känslor och tankar från henne. Med tanke på hur Steffie har det så tror jag att Nellie kommer trivas bättre än vad Steffie värkar göra, men utan Steffie tror jag att Nellie kommer bli osäker och inte så trygg. Det kommer nog göra så att hon på ett annat sätt får det jobbigare än Steffie.

B) Jag tror att Steffie slängde brevet främst för att hon inte vill oroa sina föreldrar. Deras föreldrar kan inte hämta dem hur mycke det än skulle velat, så jag tror inte att hon vill göra sina föreldrar oroliga i onödan. Steffie vill inte häller att de ska får dåligt sammvete eftersom att det redan är tillräckligt jobbigt för dem att släppa iväg sina ungar. Istället väljer hon att skriva brevet mycket possetivare, det mest för att den kan känna sig tryga med att deras barn har det bra. "Jag hoppas att ni snart får inresetillstånd till Amerika. Då kan vi vara tillsammans alla fyra" så skriver Steffie  för att försöka visa att det finns hopp, även fast hon kanske inte har det.

C) Mina fina föreldrar. Jag och Nellie har nu nått vårat mål på denna okända mark, efter en lång men spännande resa. Det känns lite spännande med ny miljö och det ska bli roligt att får se och upptäcka en ny värld. När vi kom fram till den fina villan fick vi ett trevligt och mysigt välkomnande med saft och bullar och så lärde de oss lite svenska, så vi har fått ett mycket gott intryck.
 
Dock bor  jag och Nellie inte på samma ställe, men vi bor  nära varandra så det är inga större problem. Nellie bor med världen snällaste tant som heter Alma och hennes söta barn och gulliga hund medans jag bor i ett annat hus lite längre bort hos Märta, men jag trivs och det vet jag även att Nellie gör.  Miljön är inte som hemma men den är fin, det finns ett stort blått hav som jag kan se från mitt fönster i mitt nya alldeles egna rum.

 Vi tänker på er varje sekund som även ger oss mer längtan . Jag saknar era famnen att värma sig i och lukten som jag fortfarande kan känna svag av i min nallebjörn. Vi ses snart, tills dess kommer vi ha det bra här. Massa kärlek// er Steffie

1 kommentar:

  1. Lisen- jag tycker om hur du beskriver Alma med värma och Märta med nästan inget- visar att du tolkat situationen. Det är också trevligt att du använder sinnena för att beskriva! Kika lite på talspråk- medans, vårat.... / tycker fröken

    SvaraRadera