Min första tanke om bokens slut var besvikelse. Besvikelse över att man inte fick veta vad som hände med Sofias liv.
Hur klarade hon sig? Fick hon träffa Hortensia igen? återvände hon till sig födelseby?
Helt plötsligt kom jag och tänka på en sak.
Den vita klänningen.
Maria fick den vita klänningen av sin pappa när allt fortfarande var bra och de bodde i sin födelseby. När allt i byn sedan förstördes av banditer, förstördes klänningen också.
Familjen hittar ett nytt hem i en ny by och de får en ny vardag. Maria får en ny klänning av Sofia; en ny start. När Sofia sedan trampar på en mina förlorar hon sina båda ben. Hon förlorar även Maria.
Den vita klänningen är ännu en gång förstörd.
När Sofia återhämtat sig från olyckan, återvänt hem, fått en ny lillebror och flytt igen på grund av Lydas nya man, får hon lära sig att sy.
Samtidigt meddelar Tortio att han vill att Sofia ska ta över hans syateljé.
Hon kan ännu en gång återvända hem. Hon får en ny hydda och ett jobb. Allting är bra igen.
Boken avslutas med att Sofia får i uppgift att sy en ny vit klänning.
Efter att ha funderat ett tag inser jag att författaren vill få fram att det inte är ett avslut på Sofias historia. Det är ett avslut på hennes elände. Den vita klänningen symboliserar en ny start i Sofias liv. Att hon mår bra och att hon kan gå vidare.
Jag tycker att det var bra gjort av författaren och att det gjorde slutet till någonting helt annat.
Jag gillar slutet jättemycket.
//Hanna vP
hanna, kloka och intresseväckande tankar som du uttrycker väl. Klart klänningen är viktig! är det dessutom inte superspännande att det är ett så kvinnligt attribut som en klänning som är av vikt
SvaraRadera