Ett andra hejdå - Vägar som möts och skiljs

Ytterligare ett avsked innan vi var beredda att säga farväl, ännu en lärare som lämnar. Vi kommer att sakna dig mycket, men önskar dig väl. Ta hand om dig själv, och alla andra, dvs. vad du brukar göra. Det är en helt ny framtid för oss båda men vi klarar det. Du klarar det. Så ingen skuld över att du inte stannade kvar det sista året och såg oss göra det avgörandet nationella provet, okej? Ingen skuld över att du inte såg oss komma in med dunder och brak i Tibble gymnasiums aula, för även om vi vill att du stannar, vill vi-jag ännu hellre att du är lycklig. Så om du inte känner dig lycklig kommer vi bli riktig arga på dig, okej? Gå och gör det som gör dig lycklig, hålls inte tillbaks av det förflutna och det som nästan varit, det som jag trodde skulle vara. Ändå får jag be dig om en tjänst? För även om du inte ska hänga upp dig på det förflutna, så hoppas jag att du ska hälsa på. Jag är säker på att alla skulle bli glada av att se dig igen. Du har en förmåga att kunna göra folk lyckliga. Tappa inte bort dig själv bara.
  Många av oss har ändrats tack vare men även kanske också på grund av dig; personligen vet jag att jag har ändrats mycket och att minst en person till har blivit berörd av dig & dina handlingar. Folk ändras, vi stannar alltid densamma. För vi är minnen nu, något som jag önskar att jag inte glömmer för de här tre åren har varit alldeles unika, något som aldrig sker igen, det är så jag känner just nu. Jag hoppas att du vet det. Precis som jag hoppas att din framtid blir lika ljus som du gjorde våra tre år tillsammans med dig. Och när du gråter hoppas jag att du finner styrkan att le igen.

Du har lärt oss så mycket om kemi & biologi och ja, viktiga saker man behöver i livet. Troligtvis så minns vi nog inte allt senare när vi är i samma ålder som du är nu, fast något lovar jag dig att vi, jag, kommer att minnas och det är dig. För det är svårt att glömma en lärare som är så fantastisk som du. Förhoppningsvis har vi i klass 8N också påverkat dig, gjort saker, lämnat minnen som du aldrig glömmer. Även fast människor har en tendens att glömma, då minnena så småningom sugs in i svarta hål och försvinner, hoppas jag.. Fast det kanske är arrogant av mig att hoppas? Men jag hoppas-tror att vi tillsammans kanske skapade något oförglömligt.

 Tack för de här tre åren du har spenderat med oss, tack för din kärlek och omtanke. Tack för att det alltid kändes som om du var här för vår skull, och verkligen brydde dig hur vi mådde och hade det. Vi är sorgsna över att behöva se dig gå ett år innan fyra, att det är dags att skiljas redan. Ett år till skulle nog inte göra någon skillnad, sorgen är lika stor ändå. Men med grunderna du lagt för oss kommer vi att klara det. Det sista. Men även det första året utan dig ända sen sexan.

Vi kommer att sakna dig.
......
Tack, Lotta.